Igår fick jag en tid hos läkaren klockan halv 2 eftersom jag har ont i lungorna när jag andas och känner att hjärtat får arbeta väldigt hårt för minsta lilla. Andreas tvingade ringa doktorn vilket slutade med att doktorn inte hittade någonting men att han skickade upp mig till akuten där jag fick ta ett antal prover och röntgen och slutligen komma därifrån klockan 19.00. Puh. Shit vad trött jag var på lasarettet efter det. Sitta där med en massa sjuklingar och antingen bläddra i en tidning som säkert en massa äckliga, sjuka, bacilluskmänniskor hållt i eller så stirra in i en vägg.

Man slungas hit och dit och fram och tillbaka och får åka hissen dit och sitta och vänta i ett rum där. Allt för att få reda på attjag hade inflamation och vatten i lungsäckarna och inte får träna och måste ta det lugnt. Jaja, kan ju vara skönt att veta attman inte var döende iaf. och att alla andra tester var positiva.

Jag lever!