En misslyckad kväll på sjukhuset
Igår var ingen direkt bra dag men jag skrattar mest åt det. Jag har ont i mina lungor igen vilket har inneburit en del telefonsamtal och slussande fram och tillbaka i förra veckan. Igår fick jag tid hos vårdcentralen och var där för att bli undersökt och hoppas få ett slut på det hela. Doktorn kunde inte säga vad det var men ville skicka mig till akuten för att ta fler prover. Jag hade lovat att ställa upp med en sak för Annso på jobbet och hade ingen möjlighet att vara där förrän vid halv 9 tiden i så fall men så fick det bli.
När jag kommer hem strax efter 8 efter en lååång dag på jobbet är det då bara att åka upp till sjukhuset och vänta....och vänta...och vänta. Det visade sig nämligen att det var hemskt mycket folk där just då och vi tvekade i hur vi skulle göra, om vi skulle sitta kvar och vänta eller åka upp en annan dag.
Jag bestämde mig för att vi skulle stanna ett tag och se och ett tu tre så ropade dem upp mitt namn och jag fick komma in i en sal där dem drog ett grön skynke runt mig och drog fram min arm för att ta blodprov. Det som jag verkligen ääälskar.
Syster (efter mycket fipplande): - Gör det ont
Jag: - Ja, vad händer? (det gör väldans ont och sticker ända ner i fingrarna)
Syster: - Hmm, jag vet inte. Det kommer inget blod... (rör runt och drar i min arm så det gör ännu ondare.
Jag: - Hur går det?
Syster: - Jo nu kommer det, vänta jag ska bara fylla ett till rör så är det klart.
Jag: Okej (biter ihop, kör in naglarna i handen och funderar på vart jag skulle kunna spy om det blir panik eftersom jag helt plötsligt känner mig både snurrig, kallsvettig och illamående på en och samma gång.
Syster: - Så, nu är det klart (trycker fast ett plåster)
Jag: - Okej, vad händer nu då?
Syster: - Nu ska proverna kollas upp och sen ska doktorn kolla på dig och sen får du vänta på att få reda på hur svaren ser ut. Men det kommer att ta lång tid. Det är 20 personer innan dig och du får sitta här till tidigast imorgon bitti...om det inte kommer in fler akutfall, då tar det ännu längre tid.
Jag: - Va? Men om jag väljer att komma upp en annan dag när det är mindre folk för att få reda på svaren då?
Syster: - Det kan du ju göra men då får vi ta om alla proverna. Varför vill du inte vänta ikväll då?
Jag: (tänker) vad fan tror hon? Jag har ett jobb att sköta och hur kul är det att sitta här med en massa sjuka människor en hel natt för att få reda på lite provsvar...
Hur som helst går jag iväg för att prata med Andreas om hur vi ska göra. Känner mig allt mer illamående, yr och skakig och bestämmer mig för att åka hem. Så vi åker hem, med ett stick i armen, lite mindre blod i kroppen och vetandes om att allt var förgäves. Roligare kvällsaktiviteter kan man ju ha. =)
När jag kommer hem strax efter 8 efter en lååång dag på jobbet är det då bara att åka upp till sjukhuset och vänta....och vänta...och vänta. Det visade sig nämligen att det var hemskt mycket folk där just då och vi tvekade i hur vi skulle göra, om vi skulle sitta kvar och vänta eller åka upp en annan dag.
Jag bestämde mig för att vi skulle stanna ett tag och se och ett tu tre så ropade dem upp mitt namn och jag fick komma in i en sal där dem drog ett grön skynke runt mig och drog fram min arm för att ta blodprov. Det som jag verkligen ääälskar.
Syster (efter mycket fipplande): - Gör det ont
Jag: - Ja, vad händer? (det gör väldans ont och sticker ända ner i fingrarna)
Syster: - Hmm, jag vet inte. Det kommer inget blod... (rör runt och drar i min arm så det gör ännu ondare.
Jag: - Hur går det?
Syster: - Jo nu kommer det, vänta jag ska bara fylla ett till rör så är det klart.
Jag: Okej (biter ihop, kör in naglarna i handen och funderar på vart jag skulle kunna spy om det blir panik eftersom jag helt plötsligt känner mig både snurrig, kallsvettig och illamående på en och samma gång.
Syster: - Så, nu är det klart (trycker fast ett plåster)
Jag: - Okej, vad händer nu då?
Syster: - Nu ska proverna kollas upp och sen ska doktorn kolla på dig och sen får du vänta på att få reda på hur svaren ser ut. Men det kommer att ta lång tid. Det är 20 personer innan dig och du får sitta här till tidigast imorgon bitti...om det inte kommer in fler akutfall, då tar det ännu längre tid.
Jag: - Va? Men om jag väljer att komma upp en annan dag när det är mindre folk för att få reda på svaren då?
Syster: - Det kan du ju göra men då får vi ta om alla proverna. Varför vill du inte vänta ikväll då?
Jag: (tänker) vad fan tror hon? Jag har ett jobb att sköta och hur kul är det att sitta här med en massa sjuka människor en hel natt för att få reda på lite provsvar...
Hur som helst går jag iväg för att prata med Andreas om hur vi ska göra. Känner mig allt mer illamående, yr och skakig och bestämmer mig för att åka hem. Så vi åker hem, med ett stick i armen, lite mindre blod i kroppen och vetandes om att allt var förgäves. Roligare kvällsaktiviteter kan man ju ha. =)
Kommentarer
Postat av: Elin
Säg att du har ont i hjärtat, då tar det inte lång tid;) men krya på dig sis<3
Trackback