Får man känna sig lite stolt och duktig utan att vara någon jäkla bitch. I så fall så GÖR jag faktiskt det med risk för att den känslan är övergående. Det handlar inte om någon särskild prestation eller insats. Det handlar mer om att jag märker att jag har förändrats i tankesätt, agerande, värderingar och sådana väsentliga saker. Misstänker faktiskt att det delvis är graviditeten som spökar och gör mig vuxen kanske...

Tankar och osäkerhet som tidigare fanns i mitt huvud upplever jag mer och mer börjar bytas ut mot en förståelse av vad som verkligen betyder någonting här i livet. Jag kommer på mig själv att jag tänker mer realistiskt i många fall och har slutat grubbla och fokusera så mycket på saker jag ändå aldrig kommer att kunna ändra på.

Denna insikt gör mig stolt och får mig att tycka om mig själv mer som människa.