Ibland så har man bara den känslan av att det blivit lite mycket runt omkring och att snart, snart så blir bägaren full och allt rinner över. Just så känner jag nu. Som att jag bara skulle vilja stänga av hela världen ett dygn och bara vara. Släppa allt som surrar i tankarna, allt som tynger ner axlarna. Det är inget stort, inget allvarligt. Bara det att kroppen säger ifrån och skulle behöva lämnas i lite lugn och ro. Helt normalt, helt naturligt.