Efter att jag och Charlotte ätit en väldans god lunch på Viskan (Kyckling med tomat och mozarellatäcke med ris och basilikasås...mums) så tog vi en snabb sväng på stan och vi var inne i en butik där jag tänkt att köpa en grej. Jag ställde mig i kassan där det endast stod en person framför mig, denne skulle bara köpa EN sak. Problemet var att det var två, ursäkta, inkompetenta småflickor i kassan som inte fick ordning på att slå in denna ENDA sak. Den ena höll i maskinen som tryckte in streckkoden och den andra höll i plagget som kunden skulle köpa. Där stod dem och småflinade och tryckte lite på en dataskärm utan resultat.

Det blev bara fler och fler folk bakom mig och tjejerna gjorde ingen insats i att be om hjälp eller prova en annan kassa, de bara stod där och log sina fåniga leenden och såg allmänt tappade ut. En kille som också arbetade där kom lite då och då till kassan och höll på att packa upp kläder men han tog inget initiativ till att hjälpa tjejerna utan stod bara och såg ut över den växande kön medan han hängde kläder på galgar. Långsamt, långsamt. Gousch, vad arg jag blev. Det började nog ryka ur öronen på mig. Till sist sa jag högt att "Nu skiter jag i det här" följt av något mumlande till Charlotte som skrattade och ledde mig ut ur butiken som jag knappast kommer att besöka på ett tag.

Att sådana simpla saker kan göra en så förbannad!