Gissa om det var roligt att träffa prästen och gå igenom själva vigseln igår. JA, jätteroligt och väldigt pirrigt. Fyllt av känslor och spänning. Vi var där i två timmar och gick igenom allt i minsta detalj. Testade till och med att gå altargången fram och tillbaka med Andreas och prästen fick agera vaktmästare och pappa och allt. Haha. Det kändes iaf. jättebra men oj vad jag kommer vara nervös.

Varje gång jag kommer till kyrkan så tänker jag att jag borde gå dit mer. Det finns ingen plats där man får ett sådant lugn och känner en sådan harmoni enligt mig. Jag kan förstå folk som går till kyrkan ofta - det är en härlig, mäktig och sinnesfylld känsla. Igår när jag satt i kyrkan med Andreas och prästen och vi satt alldeles tysta en stund så hördes verkligen tystnaden. En tystnad som gick att ta på. Jag kände ett underbart lugn och gick därifrån med en härlig energi. Magiska krafter!?