Usch, idag var det en ledsen mamma som lämnade dagis. Och en ännu ledsnare Vinston som skrek innanför dörrarna och vägrade släppa taget om sin mamma när hon var tvungen att gå. Att stänga dörren mitt framför ansiktet på en väldigt ledsen och liten kille som sträcker armarna mot mig var riktigt tufft!

Ja, jag vet att det är så här för de flesta och att det går över men usch och fy vad jag känner mig elak just nu. Min lille plutt. <3