Jag gissar att jag drabbats av en så kallad bridezilla-tillvaro. Typ som när man har resfeber inför en resa men att det nu istället handlar om en stor dag som dessutom börjar närma sig med stormsteg. Jag vet att allt ska vara roligt och att "det löser sig" men nu inser jag att det som förut kändes som hel evighets väntan förvandlats till bara några dagar kvar. Och det är så mycket småfix kvar. Inga stora, besvärliga grejer. men ändå saker som MÅSTE fixas och helst igår givetvis. Och så är det ju allt annat som också ska hinnas med. Orken finns inte alltid där. Men det är bara som det känns just nu och något som jag gissar att alla livande brudpar går igenom. Kanske bäst att sätta sig och göra en ordentligt detaljerad lista för att få lite lugn och ro i kroppen. Det får bli i kväll. Förhoppningsvis.